Ljusare tider, mörkare stunder.
Idag har livet fortsatt ungefär som tidigare. Några mörka och några ljusa timmar.
Startade med möte på arbetsförmedlingen.
Träffade en bekant, så även igår! Märkligt ställe att träffa folk man känner.
Lixom, -jaha läget? Nja du vet, arbetslös och sådär! -Själv då? -Joro samma lika! Meningsutbytet blir ungefär lika givande som att tugga tuggumi!
Hur som helst har jag ingen som helst lust att befinna mig där, dom löser inte min arbetssituation.
Jag har jobb om jag vill, låt mig få vila ut mig ett par dagar/veckor för en gång skull!
Jag känner att jag behöver tid över att få känna över hur jag vill göra med mitt liv just nu!
Jag kanske inte vill fortsätta på samma sätt som jag gjort tidigare, ge mig tid att undersöka alternativen!
Efter detta besök blev det återigen lunch på Bellmans, raggmunk!
Vansinnigt gott!
Jag hatar att laga mat, orkar inte lägga ner mer energi på att laga maten än vad det tar att kasta i sig den på 5 min.
Vidare efter lunchen fick vi en idé om att åka till Barkarby outlet, skulle ju behöva få tag i ett par snowboardboots.
Men icke, alla affärer har tamefan tagit bort alla vinterprylar!
Hur kan dom göra så ens innan säsongen är slut, kan väl åtminstående vänta påsken ut.
För det är väl ingen jävel som går och köper badbyxor och hoppar ner i en isvak på påskafton!?!?!?
Blir lagom irriterad!
Åkte hem tomhänt!
Sen bar det av hem till exet, jag är ju fortfarande mannen i hennes liv och rätt händig om man ser till mitt yrke. Skruva upp skolådor och hängde upp lampa. Var rätt känslomässigt jobbigt. Men det var kul att se henne!'
Nu ska det till och packas lite, för imorrn bär det av igen :)
X O X
Tid.
Funderingar.
Har precis kommit hem från en usel hockeytillställning!
När är det min tur att snöra på mig dom gamla urkörda Jofa rören från 96 och visa var skåpet ska stå, handskarna kastas och lägga pucken i mål!
Att man kan gräva ner sig så mycket pga av en hockeymatch.
Har väl nog med andra "allvarligare" problem kan jag tycka!
Glöm bort och gå vidare, det är många av mina vänner som just använder sig av det uttrycket för att peppa mig nu i svåra stunder..
Visst det fungerar på mycket, men inte kärlek.
Kärlek är svårt och komplext.
Hur i helvete ska man lära sig att glömma det man levt för i 2 år!?
Vissa stunder känns det som man skulle vilja få något hårt slaget i huvudet, få en minneslucka på en sisådär 2 år.
Kunna börja om från början på riktigt!
Men det vill man ju samtidigt inte heller, så mycket underbart jag varit med om!
Kommer aldrig glömma!!!
Känns inte riktigt som jag kan komma vidare förrän hon/du gör det!
Känns fortfarande som att min chans finns så länge ingen träffar någon ny!
Allt är så jävla svårt!!!
Har länge haft funderingar på att ta en resa utomlands, blir nog ensam.
Alla vänner har ju kvar sina arbeten, jag är ensam arbetslös.
Visst vissa pluggar och kan komma bort 1 vecka, men då återstår problemet med pengar för deras del!
Eller är det så att Csn kan bidra med ett presentkort till någon studerande för att muntra upp mig med ressällskap! :)
Nån annan som tröttnat på allt hemma? Följ med! :)
Kan man verkligen åka utomlands själv?! Där är den stora frågan egentligen!
Vore rätt skönt det oxå. Slippa bry sig om någon annan för en stund.
Iof behöver jag ju inte göra det nu heller förstås :(
Hur som helst får det vänta ett par veckor, nu är det vänner och snöbräda som står på schemat dom närmsta veckorna!
Slacker.
Nu är jag en officiel slacker, jag har kommit in systemet.
Var nere på arbetsförmedlingen imorse, tog fan tid!
Trodde det skulle gå fort!
Hur som helst, nu ska jag bara skicka in lite papper, sen börjar kulorna rulla in, haha! :)
Ja, mindag som lösgående dagdrivare har börjat rätt bra.
Blev lunch med Fredda på Bellmans, väldigt bra lunchbuffe! Kan hända att man dyker in där igen.
Sen sprang vi runt på stan för att införskaffa diverse materiel för mitt liv som skibum! Lyckades mindre bra. Alla butiker har ju tamefan tagit bort alla snowboard grejer innan säsongen är över! Varför???!!!!`?
Min säsong har ju precis börjat!!! :)
Nu är det iaf spikat med Vemdalen på onsdag! Ska bli skönt, börjar redan bli hysterisk över att sitta hemma utan och ha någonting att göra, saknar någon att reta efter jobbet, åka och handla och få korgen översvämmad med grönsaker! :)
Jag hatar att laga mat!!
Nu ska jag iaf iväg och handla något!
Sen blir det hockey! Ska se Västerås försöka köra över Södertälje.
Tips 4-2!
X O X O
Bra skit!
Hemkommen!!!
Har rätt mycket träsmak i i rumpan nu, efter att ha kört 60 mil i princip ett sträck, med undantag för en vedervärdigt äcklig pizza i metropolen Sveg!
Helgen har tillbringats i Tänndalen med familj och pappas kompis och hans grabb exkl min mamma.
Har varit väldigt skönt och avkopplande, kändes jävligt bra att komma bort för en stund.
Dessvärre har jag svårt att koppla bort alla problem här hemma.
Just det här med liftåkning, inte bra alls, där står man som ett fån. kan inte göra någonting annat än att fundera!
(Jo möjligtvis att roa dom bakom genom att låtsas onanera ankarliften och kasta lite snö framför för att få det att se ut som man kommer! haha!!!)
Mycket nöje!
Tankarna flyger fram och tillbaka, mitt liv har vänts upp och ner.
Hur ska jag göra för att få rätsida på allt!? Någon med svar!?
Den gången man släpper allt är just efter liften, en halvmeter orört puder!!
Ni som inte upplevt den frihetskänslan, det finns ett ord för det, STÅFRÄS :)
Nu är jag tillbaks i vardagen igen, imorgon börjar första dagen i resten av mitt liv.
Ska gå till arbetsförmedlingen, vafan. Jag har aldrig varit där. Hur gör man?
Är det massor med folk såhär i finanskristider!?!?
Jag vill ju inte ens ha något jobb just nu, jag har ekonomi så jag klarar mig gott ca 1 år framöver.
Börjar det krisa har jag ju även fast jobb om jag känner för det.
Nej inget arbete förrän efter semestern, nu har jag en lång semester som jag ser det.
Jag ska bli en slacker och uttnyttja systemet som dom flesta andra har gjort under era liv!
Jag har jobbat konstant sen jag tog studenten någon gång för sisådär 100 års sen eller nåt!
Med undantag för 10 månaders flygplatsbrandmans tjänstgöring!
Tar nog en sväng förbi Nordea och går in och pratar med min så fint kallade "personliga bankman" Som skickar brev efter brev för att jag ska kontakta honom!
Får se hur intressant jag är nu då!? HAHAHA!
Fast han behöver ju inte få veta att jag precis blivit av med jobbet! Han kommer varje fall inte märka något förrän om ett par månader, kommer ju en såkallad "fallskärm" Nästa månad! :)
Hur som helst, semestern kommer förmodligen fortsätta som planerat redan på onsdag, då jag antagligen åker upp till Vemdalen tills på söndag! Ännu mera liftåkning :) Veckan efter det bär det av till Branäs Tors-måndag. Mera liftåkning!
Känns som det är det bästa sättet att försöka komma bort ett tag! Och brädåkning är underbart med undantag för dessa jävla liftar :)
Nu till mitt trasiga kärleksliv!
Jag saknar henne så fruktansvärt. Hela tiden, men hela tiden lyckas jag bete mig illa, både med sms och när jag ringt, allt slutar bara med att vi blir osams! Jag orkar inte längre.
Samtidigt vill jag inte släppa kontakten, jag vet inte heller hur hon egentligen vill ha det, att hon bara svarar mig för hon tycker synd om mig, även fast jag beter mig illa, nästintill hela tiden! :(
Detta är ett problem som tåls fundera över!'
För det verkar ju inte finnas något facit!
Men om någon nu har ett sådant, skicka det till mig a.s.a.p!
Lämna stan.
Nu tar jag och försvinner iväg ett par dagar, 50 mil i bil framför mig. Kan nog bli mycket funderande :(
Men ska försöka koppla av lite när jag väl har hoppat ur liften imorgon och bara kan koncentrera mig på brädan!
Hörs på söndag!
X O X O
Saknar dig!
Mitt liv, just nu i tragik.
Detta är ett försök för mig att lufta mig en aning.
Mitt liv har förändrats drastiskt dom senaste månaderna, dessvärre i princip bara till det sämre, värre och ångestfyllda kvällar med gråt på kind dag som natt!
Nu finns det säkert många därute med precis samma känslor som jag förtillfället.
Denna världskris, inte bara ekonomisk utan känslomässiga kris samtidigt!
Hur många som helst i min vänkrets! Vart kommer allt ont ifrån?!?! Nån med svar?!
Nu till fakta,
Jag blev uppsagd för 5 månader sedan, sista dagen på det företaget är imorgon.
Min flickvän/sambo som jag älskar över allt annat på denna jord beslöt sig för att lämna mig för nästan exakt 2 månader sen.
Det är mörkt, ensamt och tråkigt. Det mesta är just det nu!
Jag vet ingenting längre, min tillvaro på den planet har vänts upp o ner!
Man vet varken in eller ut längre!
Jobbet var rätt väntat, rätt skönt ändå.
Men kanske inte just när allt annat rinner en ur händerna!
Kärleken, eller bristen på den kanske, desto mer oväntad,
Där tappade jag fotfästet, kvinnan i mitt liv hade bestämt sig för att hon inte vill leva med mig längre, någonting saknades.
Jag börjar förstå denna underbara varelse nu efter 2 månader, varför hon inte vill dela sitt liv med mig just nu!
Jag har aldrig riktigt visat henne hur mycket hon betyder för mig, hon har blivit tagen för given alldeles för länge.
Det är någonting jag hatar mig själv för just nu!
Så mycket som jag lärt mig 2 senaste månaderna, ja så mycket livserfarenhet jag fått nu, det är nog vad jag fått lära mig alla 23 år fram till jag träffade denna underbara tjej!!
Jag har aldrig trott på kärlek förrän hon klev in i bilden, hon har ändrat min bild av allt!
Nu till det positiva!
Jag har fått se hur bra ens vänner är, ställer upp till 110%
Min familj lika så!
Jag har lärt mig så mycket, även om det gör så jävla ont allting!
