Att verka, vilja och synas.

Söndagströttheten har infunnit sig.
Innebär att jag är seg, känns som kl är runt 02.
Mörkt är det ute. Sommarn har börjat få stryk av hösten.
Blir bara mörkare och mörkare.
Fast det är rätt häftigt med höst ändå.
Hoppa i lövhögar var bland det roligaste man visste när man var ungjävel.
Ska nog testa på det i vuxet tillstånd.
Kanske ser konstigt ut om någon skulle se mig.
Kanske kommer polisen och skjutsar mig till psyket.
Blir till att göra en Anna Odell.
Fast jag gör ju inte detta i konstsyfte.
Utan ren och skär lycka.
Barndomsnostalgitripp! Lååångt ord.

Helgen har varit hyffsat god mot mig.
Trevligt värre.
Tidsmaskinen krångla inte. Imorgon är det måndag.

Nu är det bara teleportern kvar att uppfinna.
Hade den funnits nu så skulle jag sitta i ett land med värme, sandstrand, paraplydrink och solnedgång.
Brasilien skulle funka.

Men nu är jag i Västerås, det funkar rätt så bra det med.



Gokväll!