Att verka, vilja och synas.

Singelliv är ett oerhört enkelt och lättsamt leverne.
Du har bara dig själv och din kropp att bry dig om.
Kroppen har det dessvärre inte så lätt alla dagar iof.
Den får uthärda det mesta.
Trots att man är förmodligen försöker vårda den på bästa sätt för att lyckas som singel.
Den får stå ut med alkohol, konstiga sovplatser och hård träning.
Under 1 vecka kan det ha fått i sig över 200 cl alkohol. Lyft många ton skrot. Delat en 90 cm säng med en annan individ av det andra könet.
Bakfull, träningsvärk och sömnbrist. Det är bara några av dom negativa sakerna.

All denna hälsohets gör att singellivet inte är så lätt ändå!

Den andra saken i detta ämne är att ju längre man lever som singel desto svårare blir det att bli kär och komma in i ett förhållande.
Jag tror man får svårare och svårare med att hitta någon pga att kravena ökar.
Man får svårt att lugna sig, tänka ett steg längre.
Jakten tycks fortsätta i ditt huvud, trots att ditt hjärta kanske vill gå en annan väg.
I ren djurinstinkt fortsätter krogbesöken med allt vad dom innebär.
Man stannar inte upp för att ta en kaffe/middag med någon.
Feg är vad man blir, man blir rädd att missa att hitta den absolut rätta partnern för just en själv.
Det tror jag dock inte finns. Utan man bygger upp förhållandet från grunden och låter varann dela sina livserfarenheter med varann för att tillslut göra varann till perfekta.
Om det nu kan bli helt perfekt.
Livet är inte en romantisk komedi, snarare en action komedi förtillfället..

Nån dag kommer mitt hjärta vinna kampen över mitt huvud (även huvud nr 2)
Jag kommer stanna upp och ge det chansen.
Kanske inte just idag, men en vacker dag framöver.



Idag rovdjur, imorgon nallebjörn?

Trivs gör jag iaf med livet!

Bara ett par funderingar!

Trevlig kväll!