Tummens mamma slutar röka, jag börjar aldrig..
Efter att nu rest 40 mil med bil sitter man återigen på färjan ut mot mitt boende på Sveriges framstjärt som vi
så fint kallar Göteborg..
Nu väntar snart efterlängtad sömn, med tanke på att jag sovit alldeles för lite sista 3 dygnen.
Men klagar gör jag inte, vill man vara fin får man lida pin. Eller hur säger man?
Jag har gjort allt jag kunnat för att trycka ner min egna lilla liftare, vid namn Josefin.
Varför? Ja, det ska vi inte gå in på..
Så gårdagen då?
Jag tänkte bara säga några ord till er som var med.
Och ni som tror saker.
Igår var extremt, jag gillar det inte. Nån verkar tro att jag vill ha det så.
Men så är absolut inte fallet, jobbigt är vad det är..
Så till er inblandade, förlåt för alla "missförstånd"
För jag vet att ni läser bloggen.
Dom flesta av er varje fall..
Hursomhelst, var en väldigt trevlig kväll i övrigt..
Har även fått mig en present den här helgen, en väldigt uppskattad present..
Vi talar om en barnbok, nu tänker ni, varför i helvete är en barnbok en uppskattad present?!
Jo, det ska jag tala om för er..
Vissa av er trogna bloggföljare kommer förstå vad jag menar..
Så, vilken bok var det då?
Jo, Tummens mamma slutar röka.
Det är nostalgitripp av rang.
Gråten satt i halsen under bläddrandet av mästervärket..
Jag funderar om jag ska lägga upp några citat från presentmottagandet.
För det filmades, men den filmen hör till det privata..
Frågan kvarstår dock hur mycket narkotika som användes under skrivandet och ritandet av den boken?
Ni som läst den förstår..
Så oerhört söt och knarkig..
Jag har börjat fundera om jag ska försöka göra ett liknande försök till barnbok.
Trots att jag inte använder droger, absolut inte.
Inom snar framtid kommer ett utkast komma upp här på bloggen. Håll i er!!!
Så, dom röda byxorna då? Lovade Astrid bilder, varsågod!
Observera skylten..
Sen ska jag inflika, vill ni vara lite anonyma på krogen, välj då förhelvete en annan färg.
Jag är iof positiv till uppmärksamhet, lite därav namnet på bloggen, Att verka, vilja och SYNAS..
Nu blir det sjödjur, hejdå.
Så där ja! Nice! :) Tycker jag fick vänta lite väl länge bara... ;) Vill höra storyn om frälsningsarmen förövrigt...
dina byxor får tummen upp av mig!
Tänk att du fortfarande kommer i håg den boken. Ytterligare ett trauma - att ha en rökande mor.
Lillasyster din tävlar i helgen i GBg. Hälsa
Carina det - hon kanske vill titta.
Tummens mamma kommer inte att sluta röka - för ens i graven.
Ass, jo men jag är lite seg av mig. Frälsningsarmen storyn är bloggcensurerad! :P
Malin, tack du :)
Min kära mor, ja det är inte lätt med en borstbindare i sin uppväxt.
Om du slutar röka, ja då hälsar jag Carina det! :P
