Stor o liten
När man var liten ville man bli stor.
När man är stor då vill jag vara liten igen.
Konstigt, jag blir nog aldrig riktigt nöjd.
Då i 10 årsåldern var ens största problem att hinna klart med läxan innan morgondagen.
Man var aldrig bakfull, man var aldrig full.
Man hade kompisar som fråga chans åt en.
Man hade kompisar som sa att det var slut åt en.
Man blev aldrig riktigt ledsen.
Jo om man slog sig fysiskt, det var väl ungefär det värsta som kunde hända.
Nu när man är stor oroar man sig över allt, man ska betala räkningar, vara bakfull, vara full, bete sig.
Uppleva ångest som inte är av denna värld.
Man ska städa, laga mat, sköta sitt arbete.
Man har många krav på sig, från olika håll!
Ingen kan trösta en sådär som när man var liten, blåsa lite på såret så blev det bra.
Det som är att blåsa nu, är en redig fylla..
Men såret försvinner inte, man tar bort plåstret, men såret finns kvar..
För att få glädje i livet måste man hela tiden ha något att se framemot, någonting inte så långt bort.
Jag har sett framemot saker hela tiden sista tiden, det gör att man lever.
Sista veckan har jag inte haft något att se framemot, det har gjort allting jävligt jobbigt.
Jag ska försöka börja planera in saker, roliga saker.
En sak har jag planerat in iaf, dock ligger den rätt långt fram i tiden.
Den 17 juli bär det av med segelbåt Västerås-Visby med 5 goda vänner.
Det känns jävligt skoj.
När man är stor då vill jag vara liten igen.
Konstigt, jag blir nog aldrig riktigt nöjd.
Då i 10 årsåldern var ens största problem att hinna klart med läxan innan morgondagen.
Man var aldrig bakfull, man var aldrig full.
Man hade kompisar som fråga chans åt en.
Man hade kompisar som sa att det var slut åt en.
Man blev aldrig riktigt ledsen.
Jo om man slog sig fysiskt, det var väl ungefär det värsta som kunde hända.
Nu när man är stor oroar man sig över allt, man ska betala räkningar, vara bakfull, vara full, bete sig.
Uppleva ångest som inte är av denna värld.
Man ska städa, laga mat, sköta sitt arbete.
Man har många krav på sig, från olika håll!
Ingen kan trösta en sådär som när man var liten, blåsa lite på såret så blev det bra.
Det som är att blåsa nu, är en redig fylla..
Men såret försvinner inte, man tar bort plåstret, men såret finns kvar..
För att få glädje i livet måste man hela tiden ha något att se framemot, någonting inte så långt bort.
Jag har sett framemot saker hela tiden sista tiden, det gör att man lever.
Sista veckan har jag inte haft något att se framemot, det har gjort allting jävligt jobbigt.
Jag ska försöka börja planera in saker, roliga saker.
En sak har jag planerat in iaf, dock ligger den rätt långt fram i tiden.
Den 17 juli bär det av med segelbåt Västerås-Visby med 5 goda vänner.
Det känns jävligt skoj.
Ingen som uppfunnit tidsmaskinen än??
Kommentarer
Trackback
