Fakebook..

Idag är det en sådan dag igen.
Jag känner mig återigen jävligt ensam, jobbat, kommer hem och lägenheten är öde.
Är inge roligt alls..
Kusin frågade om jag inte skulle med på Promoe som spelar på Pluto ikväll.
Vore jävligt shyst, men nu har jag ju ett jobb att sköta igen.
Jag orkar inte med så stora utsvävningar på vardagsnätter.
Har nog med problem med sömnen ändå..
Sover aldrig en natt utan att vakna innan man ska upp, det är skitjobbigt!

Ett annat problem, återkommande är det här med Facebook..
Jag hatar det, men kan inte vara utan.
Ingenting händer, men jag vinklar och vrider min hjärna 360 grader, och tror att saker händer..
Mitt huvud får saker att hända..
Även när saker kommer hända så ska jag inte bry mig egentligen.
Så mycket vet jag!
Är bara tungt, men något man måste lära sig leva med.

Fick mail angående detta av en god vän som försöker hjälpa mig, tack!



Problem med ex-partners


Och för idogt Facebookande kan också leda till problem i redan spruckna relationer.
Att titta på nattssuddiga bilder från exets senaste fest eller se hans eller hennes relationsstatuts ändras till ett rött lysande hjärta kan förstås vara svårt att hantera.


I det läget, menar Eva Rusz, är det bara att logga ut.

- Om du blir upprörd av att få reda på saker - undvik att alls logga in. Acceptera att saker händer på den där sajten, men försök att inte bry dig om att följa det, säger hon.



Men jag vet inte om jag klarar av att lyda, tyvärr..
Hon har dessvärre så rätt, så rätt.
Jag sitter på den där jävla siten konstant nästan, absolut inte pga det, men när jag inte har nått bättre för mig sitter jag bara där, vettigt liv. NOT!


En svettig låt apropå detta..
Rätt roliga tolkningar faktiskt.
Även om det för mig nu inte stämmer in på många rader...




Förmodligen är det många som har samma känsla som jag över det här med FB.
Men det här är mina problem, ingen ska behöva göra uppoffringar för min skull, absolut inte!!

Jag lär mig, det börjar gå bättre, faktiskt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0